I det ekologiska
lantbruket har nötkreatur, tillsammans med andra idisslare, en
särställning. Den baljväxtrika vallen som fixerar kväve från luften och
tillför växtföljden näring brukar kallas "motorn" i ekologisk odling.
Samma vall utgör även grunden för idisslarnas utfodring. Genom att
idisslarna på detta sätt kan förädla gröna växter till högvärdiga
proteiner (mjölk och kött) samtidigt som gödseln återförs till växterna
fyller de en viktig roll i gårdens kretslopp och resurshushållning.
Genom att anpassa antalet djur till gårdens areal uppnås en balans mellan djur, foder- och gödselproduktionen. Genom detta undviker man överskott av stallgödsel och minskar risken för läckage av växtnäring till omgivningen. Huvudinriktningen på ekologiska gårdar är integrerad produktion, dvs kalvarna skall i första hand födas upp på samma gård hela livet. Detta för att undvika stress, transporter och smittorisker.
-
Strävan är att hålla nötkreaturen på ett sätt som främjar hälsa och naturliga beteenden. Lösdrift är att föredra, med möjlighet för djuren att komma ut även vintertid, samt en lång betesperiod under sommarhalvåret.
-
Genom samverkan mellan högst tre gårdar är det tillåtet att köpa in kalvar för vidareuppfödning.
-
Fodret ska i stor utsträckning odlas på gården för att få ett kretslopp mellan foder som tas från åkern och gödsel som tillför marken näring.
-
Korna skall kunna kalva i avskildhet och första tiden skall ko och kalv ha möjlighet att gå tillsammans. Kalven skall dia kon minst under råmjölksperioden.
-
Kalvar skall utfodras på helmjölk minst 12 veckor
-
Djuren får lov att gå på spaltgolv om ströad, hel liggyta finns i någon del av boxen.
Utomhusvistelsen är viktig – större delen av året skall även nötkreatur ha möjlighet att vistas ute. För en bra utomhusmiljö är det viktigt att fållan har hårdgjord yta med avrinning till gödselbrunnen, vilket även minskar risken för näringsläckage.
I princip strävar men efter att alla djur skall gå fritt inne och ute under hela året. För nöt och framförallt mjölkkor finns en del undantagsregler. Om man börjar med ekologisk produktion idag och ett varmt stall finns så är det tillåtet att använda det. Nötkreatur under 20 månaders ålder får inte bindas. Fram till år 2010 kan äldre djur få bindas upp under stallperioden om utevistelsetiden är tillräckligt lång. Vid nybyggnation skall lösningar väljas som möjliggör regelbunden motion, dvs lösdrift.
Minst 50% av fodret skall komma från den egna gården inkl betet.
Här är det viktigt att tänka på att hålla tillräckligt stora
foderarealer, så fodret räcker även år med sämre skörd. Under
betesperioden bör minst hälften av det dagliga grovfoderintaget komma
från betet.
Målsättningen
är att allt foder skall vara ekologiskt odlat. Idag är det
tillåtet med en andel om 5% konventionellt foder per år till nötkreatur.
Från och med 2008 gäller 100 % ekologiskt foder.
Foderstaten skall till största delen utgöras av grovfoder. Högst 30% av dagligt torrsubstans-intag till slaktdjur eller ungdjur får utgöras av kraftfoder. Detta gör att vallfoderkvaliteten är av stor betydelse i den ekologiska köttproduktionen, eftersom kraftfoderandelen begränsas. För mjölkproducerande djur får kraftfoderandelen vara max 40 %, men kan höjas till 50% under de 3 första månaderna i laktationen. För kalvar kan kraftfoderandelen efter avvänjning och upp till 6 månaders ålder uppgå till 50% av dagligt ts-intag.
Spårämnen, vitaminer och mineraler är tillåtna. Fodret får inte innehålla GMO, syntetiska aminosyror eller animaliska fodermedel.
Att förebygga och främja god djurhälsa hos nötkreaturen är viktigt. Djuren får inte behandlas med läkemedel i förebyggande syfte. Istället är det viktigt med noggrann skötsel, god miljö ute och inne samt allsidig utfodring så djuren bygger upp ett starkt immunförsvar.
Om djuren blir sjuka skall de omedelbart behandlas. Enligt KRAVs regler gäller förlängda karenstider vid användning av antibiotika och vissa andra läkemedel.
I nötköttsproduktionen är insatser för att förebygga parasiter mycket viktigt, eftersom rutinmässig avmaskning inte är tillåtet enligt KRAV-reglerna. Istället bör olika förebyggande insatser användas t ex;
-
Yngre djur bör släppas på parasitfria välkomstbeten första tiden.
-
Kalvar som diar är inte lika känsliga som ungdjur som går på bete själva första gången.
-
Inälvsparasiter motverkas genom att djuren är i gott hull och har ett starkt immunförsvar - proteiner, vitaminer och mineraler är viktiga för att uppnå detta.
-
Skifta beten i tid, eftersom riken för parasitangrepp ökar då djuren tvingas beta nära sina egna rator.
-
Sambete eller växelbete med andra djurslag, t ex får eller hästar - olika djurarter angrips av olika parasiter. Får kan t ex "dammsuga" rent beten från parasiter som angriper nötkreatur. Betesutnyttjandet ökar också eftersom nöt och får delvis väljer olika växter på betet.
-
Utnyttja bete på återväxt efter vallskörd på åkermark.
-
Tillskottutfodring på betet bidrar också till att hålla djuren i gott hull, under perioder med lägre betestillgång.
-
Utevistelse och god stallmiljö, samt klippning vid behov för att minska risken för hudparasiter.
Genom att följa upp ungdjurens tillväxt på betet (vägning och mätning) får man också en bra uppfattning om djurens parasitstatus. Har de vuxit tillfredställande med tanke på ålder, ras och betestillgång finns det sannolikt inga större parasitproblem. Rekommendationen är också att ta träckprov eller blodprov för att följa upp hur de förebyggande insatserna mot parasiter fungerar. Om djuren trots allt angrips av parasiter skall de behandlas, efter samrådan med veterinär.
Läs mer om ekologisk nötköttsproduktion!
Ekologiskt - något för dig? Nötkött 2/2008
KRAV-regler 2006, KRAV
Ekologiskt lantbruk – odling och djurhållning (2005) Inger Källander m fl. Natur och kultur
Köttproduktion med stutar, Jordbruksinformation nr 9 - 2005
Parasiter hos nötkreatur och får, Jordbruksinformation nr 4 - 2005
Ekologisk produktion av nöt- och lammkött, Jordbruksinformation nr 8 - 2004
Djurvänliga inhysningssystem för mjölkkor och köttdjur, Jordbruksinformation nr 3 - 2004
Ekologisk nötköttsuppfödning (2004) Länsstyrelsen i Södermanlands län
100 % ekologisk foder i mjölkproduktionen (2004) SLU Skara och Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Utfodringsrekommendationer i ekologisk mjölkproduktion (2004) Hushållningssällskapet i Kristianstad mer information hos: Länsstyrelsen i Skåne län
Köttproduktion med stutar (2004) SLU Skara och Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län
Foder till nötkreatur och svin i ekologisk produktion (2004) Hushållningssällskapet i Kristianstad mer information hos: Länsstyrelsen i Skåne län
Ekologiskt kalvkött (2004) Hushållningssällskapet i Kristianstad mer information hos: Länsstyrelsen i Skåne län
Ekologisk köttproduktion med stutar på åtta gårdar i västra Sverige (2004) SLU, Skara mer information hos: Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Dikor i ekologisk produktion (2004) Länsstyrelsen i Dalarnas län och Länsstyrelsen i Gävleborg
Avel i ekologiska besättningar (2003) HS Konsult AB
Ekologiskt nötkött- jämn leverans under året (2003) HS Kristianstad
Ekologisk köttproduktion Rådde gård (2003) HS Sjuhärad mer information hos: Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Korastning - javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 - 2002
Rastning av ekologiska uppbundna kor, Jordbruksinformation nr 5 - 2002
Lösdrift 2010 Exempel från fem gårdar tillämpbara i ekologisk mjölkproduktion (2002) HS i Stockholm och Uppsala län mer information hos: Länsstyrelsen i Uppsala, Uppsala
Kalkyler och produktionsresultat för fyra typgårdar (1999) Ekokött
Betesproduktion i ekologiskt lantbruk, - Jordbruksinformation 12-1998. Jordbruksverket
Produktion av
grovfoder i ekologiskt lantbruk, - Jordbruksinformation 11-1998,
Jordbruksverket
Hantering av hudparasiter på nöt, svin och får i ekologiskt lantbruk
(1997)
Ekologiska lantbrukarna
Hantering av inälvsparasiter på nöt och får i ekologiskt lantbruk (1997) Ekologiska lantbrukarna
Klöver/gräsvall i ekologiskt lantbruk, - Jordbruksinformation 2- 1997. Jordbruksverket