Ekologisk produktion av lammkött

I ekologisk djurhållning finns en stark strävan att ge djuren utlopp för sina naturliga beteenden vad gäller sociala relationer, rörelsebehov, foderval etc. Inom lammproduktionen brukar många anse att även den konventionella produktionen är naturlig och "nästan ekologisk". Dock finns viktiga frågor som skiljer sig i produktionen av KRAV-godkända lamm och som ställer stora krav på djurskötaren.

  • I huvudsak är strävan integrerad produktion – dvs att djuren föds upp på samma gård hela tiden. Detta ger minskat smittryck, undvikande av stress och transporter.
  • Inköp av djur kan göras, men får endast ske från ett begränsat antal gårdar för att minska smittoriskerna.
  • Utomhusvistelsen är viktigt, även vintertid – den stärker djurens hälsa, förebygger hudparasiter och ger djuren utlopp för rörelsebehov.
  • Fodret ska i stor utsträckning odlas på gården för att få ett kretslopp mellan foder som tas från åkern och gödsel som tillför marken näring.
  • Lammen skall födas upp på tackans mjölk minst 8 veckor.
  • Mjölkersättning till övertaliga lamm (flasklamm) får endast användas som enstaka nödåtgärd under kortare period om lammen skall KRAV-godkännas. KRAV-godkänd komjölk är tillåtet.
  • Viktigt är en god djurmiljö, såväl inne som utomhus

Eftersom utevistelse skall kunna ordnas även vintertid är det viktigt att sörja för en god utomhusmiljö i anslutning till stallet. Hårdgjord yta i rastfållan rekommenderas för att undvika läckage. Rastfållor skall kunna skiftas och nyfödda lamm skall absolut inte gå i samma fålla som tackorna haft under vintern p g a risken för parasiter.

Vid utfodring av fåren gäller att minst 50% av fodret skall komma från den egna gården. Här är det viktigt att tänka på att hålla tillräckligt stora foderarealer, så fodret räcker även år med sämre skörd. Under betesperioden bör minst hälften av det dagliga foderintaget komma från betet.

Fåren får ges högst 5% icke ekologiskt foder per år. Från och med 2008 gäller 100 % ekologiskt odlat foder.  Första två åren vid omläggning kan 10% av fodret vara icke-ekologiskt om det odlas på den egna gården. Eftersom får är idisslare är det självklart att en så stor andel av fodret som möjligt bör vara grovfoder. Högst 30% av dagligt torrsubstans-intag får utgöras av kraftfoder. För digivande tackor, samt lamm upp till en månad efter avvänjning, kan 50% kraftfoder ges.

Spårämnen, vitaminer och mineraler är tillåtna. Fodret får inte innehålla GMO, syntetiska aminosyror eller animaliskt fett.

Att förebygga och främja god djurhälsa är viktigt. Fåren får inte behandlas med läkemedel i förebyggande syfte. Istället är det viktigt med noggrann skötsel, god miljö ute och inne samt allsidig utfodring så djuren bygger upp ett starkt immunförsvar. Om djuren blir sjuka skall de omedelbart behandlas. Enligt KRAVs regler är det förlängda karenstider vid användning av antibiotika och vissa andra läkemedel.

I ekologisk får och lammproduktion är insatser för att förebygga parasiter mycket viktigt, eftersom rutinmässig avmaskning inte är tillåtet enligt KRAV-reglerna. Olika förebyggande åtgärder som används är;

  • Parasitfria välkomstbeten till lammen som är känsligast för parasiter vid betessläpp samt vid avvänjning.
  • Rätt utfodring av tackan under dräktighet och digivning för god mjölkproduktion främjar lammens tillväxt och motståndskraft mot parasiter när de kommer ut på bete.
  • Inälvsparasiter motverkas genom att djuren är i gott hull och har ett starkt immunförsvar – proteiner, vitaminer och mineraler är viktiga för att uppnå detta.
  • Skifta beten i tid, eftersom risken för parasitangrepp ökar då djuren tvingas beta nära sina egna rator.
  • Om gården endast har permanenta hagmarksbeten kan ibland en senare lamningstidpunkt vara att rekommendera – bl a eftersom parasittrycker sjunker under säsongen.
  • Sambete eller växelbete med andra djurslag – olika djurarter angrips av olika parasiter. Nöt kan till viss del t ex "dammsuga" beten från parasiter som angriper får. Betesutnyttjandet ökar också eftersom får och nöt delvis väljer olika växter på betet.
  • Utnyttja bete på återväxt efter vallskörd på åkermark – särskilt viktigt t ex för avvanda lamm som är extra känsliga
  • Tillskottsutfodring på betet bidrar också till att hålla djuren i gott hull, under perioder med lägre betestillgång
  • Grönfodergrödor som tex foderraps, rova, fodermärgkål ger också ett bra fodertillskott då betestillgången sjunker
  • Klippning 2 ggr per år för att minska risken för angrepp av hudparasiter.
  • Utevistelsen och god stallmiljö minskar också risk för hudparasiter.

Genom att följa upp lammens tillväxt på betet (vägning och hullbedömning) får man också en bra uppfattning om djurens parasitstatus. Har djuren vuxit tillfredställande med tanke på ålder, ras och betestillgång finns det sannolikt inga större parasitproblem. Rekommendationen är också att ta regelbundna träckprov för att följa upp hur de förebyggande insatserna mot parasiter fungerar. Om djuren trots allt angrips av parasiter skall de behandlas.

Läs mer om ekologisk lammproduktion!

Gotlands Eko - ett lyckat samarbete... Fårskötsel 2/2008

Allt skickligare uppfödare av KRAV-lamm Fårskötsel 2/2007

KRAV-regler 2006, KRAV

Parasiter hos nötkreatur och får, Jordbruksinformation nr 4 - 2005

Byggnader för Lammproduktion, Jordbruksinformation nr 8 - 2005

Ekologisk produktion av nöt- och lammkött, Jordbruksinformation nr 8 - 2004

Ekologiskt lantbruk – odling och djurhållning (2005) Inger Källander m fl. Natur och kultur

Bete och vallfröblandningar för ekologisk lammproduktion (2004) Hushållningssällskapet i Kristianstad, mer information hos: Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstad

Ekologisk lammproduktion på åtta gårdar (2004) SLU, Skara Inst för husdjurens miljö och hälsa, mer information hos: Länsstyrelsen i Värmland, Karlstad

Ekologisk produktion av lammkött (2004) Länsstyrelsen i Västra Götaland

Avel i ekologiska besättningar (2003) HS Konsult AB

Ekologisk lammproduktion i skogs- och mellanbygd (2001) Hushållningssällskapet i Värmland

Lathund foderåtgång i ekologiska tackor och vinterlamm (2000) Hushållningssällskapet i Kristianstad

Fåråret. Praktiska råd för fårägare (1999) Länsstyrelsen Västra Götaland, Svenska Djurhälsovården, mer information hos: Länsstyrelsen i Västra Götaland

Uppfödningsmodeller för ekologisk lammproduktion, Jordbruksinformation nr 5 - 1999

Lamm i ekologisk djurhållning, andra upplagan (1998) Ekokött Uppsala

Hantering av hudparasiter på nöt, svin och får i ekologiskt lantbruk (1997) Ekologiska lantbrukarna

Hantering av inälvsparasiter på nöt och får i ekologiskt lantbruk (1997) Ekologiska lantbrukarna